Månad: maj 2017

En fight att minnas

Nu var det ett tag sedan det skrevs något här i bloggen igen. Men inte har det varit slut på fisket bara för det! Ta förra fredagen t ex. En klämdag på jobbet, vackert väder – självfallet var det läge för en fisketur. Jag och Linus stävade ut från hamnen med planer om bra fiske och fina fångster. Det blev väl kanske ingen jättesuccé, men väl en och annan fin abborre till att börja med. Dagen innehöll dessutom det där fruktansvärt jobbiga momentet då man känner att man har ett nytt PB på kroken, bara för att sekunden senare tappa fisken. Men visst var det ett nytt PB på gång, så måste det bara vara 🙂

Mitt i allt abborrfiskande kände jag en enorm stöt. Det var tydligt att det inte handlade om en abborre den här gången. Istället var det dags att kroka en gädda på lätt abborrutrustning. Jisses vilken kamp den här madamen bjöd på! Det var många långa minuter av fight, en slirbroms som jag trodde skulle fatta eld en stund, en klassisk dykning under båten, ja – kampen innehöll allt. Linus skötte sina uppgifter med bravur. Full koll på elmotorn om propellern skulle behöva stoppas, perfekt håvning av gäddan när den väl gav upp och i allt en kanoninsats av min bästa fiskekompis! Det var jubel i båten när fisken äntligen var landad, även om det är långt ifrån en 10-plussare. För min del är det inte jakten på vikten det handlar om. Det är upplevelsen, utan tvekan. Det här var just en sådan. En upplevelse att minnas.

IMG_0347

Familjelycka på sjön

1:a maj 2017. Ett smått historiskt datum för mig. Varför? Det var den här dagen som hela, ja HELA min familj hängde med ut på en fisketur! Min bättre hälft Anna var aldrig med i gamla båten, däremot mina barn. Idag trots en smula motvillighet var det däremot dags även för henne att prova på fiskets värld. Det var inte utan att man var en smula nervös…

Efter förberedelser som brukligt innehållandes ett par tjatande föräldrar och selektivt döva barn, lastades allt och alla in i bilen och mot hamnen bar det av. Kapten själv hade i stridens hetta missat att veva upp stödhjulet på trailern så långt som man normalt bör göra. En vägbula påpekade dock detta faktum ganska snart och så blev denna första lilla fadäs tillrättad. Det skulle dock inte bli den sista för dagen…

Nere vid hamnen måste jag säga att det kändes skönt att inte vara ensam. Att ha Anna med som hjälpte till med allt från kapell till justeringar vid trailningen var riktigt gött. Inte för att jag drunknar i bestyr när jag är själv, men det var inte dumt att ha någon med lite koll på grejerna medan jag skötte rutinerna. När båten väl låg i vattnet, bil och trailer parkerade, ja då passade Anna på att testa en klassiker. Tappa solglasögonen i vattnet. Normalt är min fru ganska handlingskraftig, men där stod hon och stirrade apatiskt på ett par glasögon som centimeter för centimeter strävade mot sjöns botten. Inom ett par sekunder insåg jag förstås att just idag var inte Anna och hennes handlingsförmåga riktigt i synk, hon tänkte bara stå där och blänga på brillorna, varpå jag fick slänga ner armen och fiska upp glasögonen innan de helt försvann i vattnet. Fadäs nummer två var avklarad och resultatet innebar en klassblöt tröjärm innan jag ens hunnit sätta mig i båten. Nåväl, en hög skratt utbyttes oss emellan och därmed ingen fara för att Anna redan nu skulle vända på klacken och knalla hemåt istället för att åka båt. Det kunde annars ha varit en väntad reaktion…

När vi väl stävade ut från hamnen tyckte jag mig däremot se ett litet leende där framme i båten. Det såg ut som att den motvilliga damen trots allt tyckte att båten var rätt trevlig att sitta i. Det stämmer ju. Alumacraft gör fullkomligt fantastiska båtar. Det är ett nöje att fara fram i den här båten!

IMG_0102

Dagen fortsatte med väldigt mycket fiskande, ett möte med ett par trevliga fiskare ute på sjön som talade om hur jäkla svårt fiske det var idag, och det skulle vi förstås även själva bli varse under dagens lopp. Det gjorde däremot inte så mycket. Idag skulle vi bara ha trevligt och tre familjemedlemmar skulle lära sig att svänga spö. Barnen gjorde det riktigt bra. Linus börjar få in kasten, Moa fiskade och sov om vartannat och Anna – ja, förutom ett smått otroligt inslag av trassel i spötoppen som jag aldrig tidigare skådat, ett bortkastat drag och den minst sagt imponerande förmågan när hon drack kaffe och som första personen i båten lyckades hälla kaffe precis överallt. Jag menar överallt. Lite på mattan, mycket på sig själv, en deciliter på flytvästen, på barnens kläder, på byxorna – ja det var knappt en fläck som var torr när hon var färdig med sina cirkuskonster. Därefter var inte heller ett öga torrt eftersom dagens andra skrattsalva utbyttes i båten. Goda miner!
IMG_0105

IMG_0106

Det blev ett bompass idag. Det var faktiskt förväntat. Svårt att hitta fisken och dessutom bestod mycket av tiden i att instruera mina tre båtkamrater. Men så otroligt kul det var! Det roligaste av allt var att den först motvillige Anna var den som inte ville åka hem. ”Bara ett kast till” var inte direkt en väntad reaktion från henne, men banne mig – jag tror att hon blev lite biten!

IMG_0107

I min båt tar man av sig skorna eller använder inneskor. Så det så!  😀

IMG_0109

Raggsockor eller bästa Frost-tofflorna är till exempel bra val!  🙂

Här hemma har jag nu gått en stund i ett lyckorus. En familj som gillar fiske. Det måste ju vara lite som att vinna på Lotto?

Tack för idag familjen!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén